Återhämtning från och konsekvenser av problemspelande. EN RAPPORT FRÅN SWELOGS FÖRDJUPNINGSSTUDIE

Av: Folkhälsomyndigheten
Publicerad: 2016
Kategorier: Prevalensundersökningar
Kanaler:

Referenslänk

Abstract:
Fördjupningsstudien (In-depth study, ID) är en del av den fleråriga studien Swelogs som rör spel om pengar, spelproblem och hälsa i Sverige. Studien bedrivs av Folkhälsomyndigheten.Den här rapporten presenterar återhämtning från problemspelande under tre till fyra år, liksom studiedeltagarnas upplevda konsekvenser av spel vid studiens slut, 2013. Återhämtning är vanligt förekommande. Två tredjedelar av de studiedeltagare som vid studiens start hade ett problemspelande hade återhämtat sig efter tre till fyra år. De som inte återhämtat sig kan antingen ha haft flera återfall eller haft problem under hela perioden. Trygg uppväxt, stöd och goda socioekonomiska förhållanden underlättar. Resultaten visar att återhämtning har samband med att ha känslomässigt stöd under uppväxten och tillgång till praktisk hjälp som vuxen. Därutöver visar resultaten att en stabil social och ekonomisk situation ökar sannolikheten för att personen ska återhämta sig. Andra stärkande faktorer är att ha en disponibel familjeinkomst över genomsnittet och att vara förvärvsarbetande. Tidigare problemspelande och spelets riskpotential påverkar återhämtning. Studiedeltagare som hade problemspelande redan före studien återhämtade sig i lägre utsträckning jämfört med dem som ”enbart” hade ett problemspelande vid baslinjen. Färre återhämtade sig bland dem som i huvudsak spelade på spel med en medelhög eller hög riskpotential (a) jämfört med dem som spelade på lågriskspel. (a). Spel om pengar med hög riskpotential för spelproblem har kort tid från insats till utfall, snabb utbetalning av vinst, möjlighet till långa spelsessioner och ofta speciella miljöer med ljus och ljud. Ohälsa och alkohol- och drogproblem var vanligare bland problemspelare. De studiedeltagare som inte återhämtade sig från problemspelande hade en nedsatt allmän hälsa, alkohol- och drogproblem, depression eller ångest i högre utsträckning än både de som återhämtat sig från problemspelande och de som aldrig haft problem med spel om pengar. Problemspelare upplever fler negativa konsekvenser av spel. Deltagare som inte återhämtade sig upplevde i högre utsträckning olika negativa konsekvenser av spelandet jämfört med övriga studiedeltagare. Ekonomiska problem hörde till de vanligaste förekommande konsekvenserna. Slutsatser. Förebyggande insatser som främjar en trygg uppväxt, socialt stöd och en stabil socioekonomisk situation kan öka chanserna att återhämta sig från problem med spel om pengar. Återfallsprevention bör huvudsakligen fokusera på grupper som spelar spel med medelhög och hög riskpotential. Mer kunskap behövs dock på detta område.